bella - kapitel 14
- nej alltså hon var min tjej men inte längre.
- varför?
- jag vill inte prata om det nu. Så vad ville du säga?
- du få gå och jag tar bussen.
- va? Själv? Sa han förvånat
- ja! Jag vill inte gå tillsammans till skolan då kommer alla att stirra på oss.
- men vi är kompisar.
- alltså dom kommer tro att vi är tillsammans om dom ser oss.
- nej det gör dom inte
- nähä? Jo det gör de visst det och jag tänkte inte gå med dig! Sa jag med lite hård röst och började gå.
- aha okej som du vill. Hörde jag danny
jag stod och väntade att bussen skulle komma. Jag tänkte prata med fia så jag tog fram mobilen. Jag hörde en knapp när hon skulle svara men jag sa snabbt
- hej fia, det är jag! Sa jag glad
- bella! Sa hon
- vad gör du?
- sjuk.
- va? Är du sjuk! Sa jag förvånat
- ja, jag hade fått ont i huvudet när jag vaknade men jag kände på mig att jag klarar mig men några minuter senare så började jag spy direkt och då kunde jag inte gå till skolan.
- synd krya på dig och nu är jag ensam utan dig.
- tack, men vi ses snart ju när jag bli frisk.
- ja! Nickade jag
- hallå! Hörde jag plötsligt nån skrek. Jag kollar upp där kom bussen som se sur ut. Jag hoppar in snabbt sen satte jag mig ner.
- vem var det? Frågade fia som hörde
- nää det var bara busschauffören blev sur att jag bara stod och snackade med dig så att jag inte märkte när bussen kom.
Jag hörde fia skrattade lite när jag sa det.
- fia! Sa jag med lite hård röst
- haha förlåt men måste lägga på nu.
- okej hejdå fia!
- hejdå bella!
Jag la på och precis då kollar jag upp och ser att jag ska stanna här men bussen stängde nyss så blir jag chockad då ställer jag mig upp för att gå.
- stanna! Jag ska ju gå av här men jag missade! Skrek jag och alla stirrar konstigt på mig.
- hallå stanna sa jag! Skrek jag ännu högre
så stannade bussen och jag gick ut. Jag skyndar mig och när jag kom vid skolan så andas jag ut mycket. Sen sprang jag igen in mot klassrummet och öppnade dörren och alla stirrar snabbt på mig.
- förlåt att jag är sen för det hände nåt på bussen.
Jag gick snabbt och satte mig min bänk.
- vad har hänt? Viskade danny
- tyst! Viskade jag tillbaka argt
ringklocka ringde att det är rast.
- åh skönt! Suckade jag och jag hörde ett skratt. Jag vände blicken och det var danny.
- vad?
- du är så rolig!
- sluta. Sa jag tyst och jag tycker att danny är jobbig. Jag kan inte fatta att alla skolan gillar honom bara för han är så snygg och duktig. Jag tycker också han är snygg men jag är inte som dom tjejerna.
Jag satt i bänken fortfarande och nu såg jag att det grabbar till danny.
- tjena!
- hur går det?
- bra. Sa danny.
- har du nåt att säga? Hörde jag den killen säga
- ehm ja... just nu bor jag me... hörde jag danny sa förvånat, men han hann inte att säga hela för jag avbröt honom när jag ställde mig upp snabbt. Jag tog snabbt på hans arm och drog. Jag såg att killarna blev förvånade och danny också att jag gör så. Vi gick snabbt in i musik rummet.
- vad är det? Frågade danny och kollade konstigt på mig.
- ska du berätta dom killarna att vi bor i samma hus!? Sa jag högt och förvånat
- ja vadå?
- tycker du att det är bra att dom få veta? Sa jag och kollade konstigt på honom.
- det är mina vänner, varför inte.
- inte riktigt, dom kommer berätta för hela skolan! Jag vill ha det hemligt!
- inget ska veta?
- ja! Sa jag
- och fia?
- ehm...ja.
- okej.
- så lova att du inte berättar för nån?
- lovar.
- bra! Sa jag och log
jag hörde en dörr som smällde och vi vände blicken det var musik-fröken.
- är ni här? Vad gör ni?
- eh snackar lite bara. Sa jag
- okej men ni måste gå nu för eleverna kommer snart.
Vi nickade och gick ut från musik rummet. Nu vet jag inte ens vad jag ska göra. Sen undrade jag vad vi har för nästa lektion. Jag hade glömt så jag tänkte fråga honom.
- när har vi nästa lektionen? Frågade jag till danny.
- slöjd.
- ja, Jag älskar syslöjd!
- nej. Hörde jag och jag vände blicken.
- va vadå nej! Sa jag förvånat och kollade konstigt på honom.
- det är trädslöjd.
- trädslöjd? nej! Sa jag
- jo.
- åh varför trädslöjd jag gillar inte det. Viskade jag för mig själv
- varför? Sa danny
- hörde du vad jag sa?
- ja. Skrattade danny lite.
- trädslöjd är bara tråkigt. Sa jag med sur röst
- jaha men varför?
- för ljudet låter hemsk högt!
- men man kan använda hörlurarna då hör man ingenting. Sa danny
- ja men ändå.
bella - kapitel 13
- bella? Sa danny plötsligt och jag blev lite förvånad när jag bara står och tänker. Jag kollar på honom igen.
- får jag eller? Sa danny
- inte just nu.
- kom igen snabbt bara? Sa han och log
- ehm... okej då! Suckade jag lite
han ställde sig snabbt upp från sängen och han såg ännu gladare ut.
- varför är du så glad? undrade jag och kollade konstigt på honom.
- för det ska bli så spännande hur ditt rum se ut! Sa danny nyfiket
- ok?
Så gick vi ut från gästrummet mot mitt rum. Jag sträckte fram hand på handtaget och öppnade dörren.
- oj! Sa danny förvånat med stora ögonen
- ja det är därför jag inte vill visa just nu.
- men varför ser det ut sådär?
- för jag hann inte städa eller orkade inte.
- okej så du ska städa nu eller?
- nej jag är trött så jag ska lägga mig nu!
Jag går till garderoben sen vände mig om för kolla om danny har gått. Men han stod fortfarande vid min dörr.
- varför står du fortfarande här? Sa jag med lite hård röst
- ska jag gå eller?
- ja! Jag ska ju byta om.
Han gick och stängde dörren. Jag gick mot mitt dörren för att låsa så att ingen kunde komma in. Jag tog av mina kläder sen satte jag på mig mitt söta rosa nattlinne. Jag gick mot toaletten för att borsta tänderna sen kom plötsligt danny som också skulle borsta tänderna.
- hej igen, vilket snyggt nattlinne! Sa danny och log när han kom in på toaletten. Jag sa ingenting, jag fortsätter bara och borstar. När jag borstat klart då gick jag tillbaka mitt rum.
- godnatt bella! Hörde jag när jag skulle gå in mitt rum.
- gottnatt! Skrek jag tillbaka
jag stängde dörren och hoppade i säng. Det var så skönt och klockan är väldigt sent eftersom i morgon är det skola. Jag orkade inte gå till skolan. Sen kom jag på att danny och jag kommer gå tillsammans till skolan då stirra alla på oss och dom kommer tro att vi är ihop. Jag suckade högt att jag inte vill det. Jag hoppas att danny gå själv mot skolan och jag gå också själv eller med fia.
Ringklocka ringer och jag vaknar upp. Jag sträckte fram och stängde av ringklocka sen låg jag igen och tog täcket över ansiktet.
- bella gå upp nu! Hörde jag när mamma ropade
- bella! Skrek mamma igen
några sekunder senare så reste jag mig upp.
- ja mamma! Skrek jag och hoppade upp från sängen.
Jag går ner direkt till köket för orkade inte fixa mig först. När jag kom till köket då var bara mamma där som satt ensam. Jag satte mig ner i stolen.
- hej mamma. Sa jag med trött röst.
- godmorgon gumman!
- var är pappa?
- han var tvungna att sticka till jobbet tidigare. Sa mamma medans hon åt sin macka.
- jaha.
När jag var klar så ställde mig upp och precis då kom danny.
- godmorgon danny! Sa mamma och log
- godmorgon och godmorgon bella!
- godmorgon. Sa jag tyst och började gå
- bella! Sa mamma snabbt
jag stannar och vände blicken mot mamma.
- när ni är klara så går ni tillsammans mot skolan, okej. Sa mamma och log
- va, Nej! Sa jag förvånat
- kom igen. Sa danny och log och jag kollar lite surt på honom sen på mamma.
- varför inte? Frågade mamma
- måste vi?
- ja för ni gå ju i samma skolan.
Jag suckade och gick ut från köket utan att säga. Jag gick snabbt upp till mitt rum och klär på mig sen sminkade jag mig. Jag packade ner lite saker i min väska sen gick jag ut från rummet då kom jag på att jag glömde ta med mobilen så gick jag tillbaka och hämtade den. När jag kom ner så stod danny vid dörren och väntade på mig.
- är du klar? Frågade danny
- ja men det ser du väl. Sa jag med lite hård röst
- är du sur på mig?
- nej varför skulle jag vara det? Sa jag och kollar konstigt på honom.
- men du låter som sur eller arg?
- jaha? Sa jag och vände bort blicken.
Jag öppnade dörren och gick ut.
- nu dra vi! Hörde jag när danny ropade till min mamma.
Sen gick han ut och han stängde dörren. Vi började gå sen stannade jag.
- varför stannar du?
- jag vill i... plötsligt ringde hans mobilen. Han tog upp och svarade
- hej.
- vet inte.
- men vi tar det sen.
- kanske
- får se.
Sen la han på och jag undrade vem han pratade med.
- vem var det? Sa jag
- är du nyfiken?
- eh nej jag undrar bara.
- en tjej. Sa han snabbt
- jaha din flickvän eller?
- nej alltså hon var min tjej men inte längre.
- varför?
- jag vill inte prata om det nu. Så vad ville du säga?
bella - kapitel 12
- här bo jag! Sa jag med hård röst
- vilken fint hus men litet! skrattade danny och jag kollade surt på honom.
- "litet"? sa jag lite förvånat
- jaha verkligen?
- mm.
Jag öppnar dörren och går in.
- bella?! Hörde jag plötsligt
- åh du är hemma nu och vem är du med? Sa mamma när hon kom från tv rummet
- det här är danny. Sa jag och Danny nickade
- okej din pojkvän? undrade hon log
- nej! sa jag högt
- inte? Sa mamma förvånat
- alltså det är han som ni pratade om igår.
- jaha! Är det du som ska bo hos oss? Sa hon med ett stort leende
- ja. Nickade danny
- okej jag visste inte att det var du, jag trodde att du skulle komma om några dagar eller nåt.
- mina föräldrar har ångrat sig så dom sa att det fick bli ikväll.
- ok jag förstår. Jag heter mariana. Sa mamma och sträckte fram handen mot honom.
- trevlig att träffas! Sa danny log, och de skakade hand med varandra sen släppte dom.
- roger! Ropade mamma att pappa skulle komma för att träffa honom.
- ja vad är det? Sa pappa när han kom från tv rummet.
- hälsa på honom. Pappa kom fram mot danny och sträckte fram handen och de skakade hand med varandra.
- hej, jag heter roger.
- hej, Danny. Det är jag som ska bo här.
- känner ni varandra? Sa pappa plötsligt
- ja?
- du är väl inte bellas kille?
- eh... nää.
- bra! Sa pappa lite högt
- men hur känner ni varandra? Frågade mamma nyfiket
- han går i samma klass i min skolan. Sa jag
- samma klass, va? Sa pappa snabbt
- ja.
- var är finns toaletten? Sa danny och alla blickade mot honom snabbt.
- be... sa jag men pappa avbröt
- hurså? Sa pappa
- sluta! Sa mamma tyst med hård röst till pappa
- får jag inte gå på toa? Sa danny osäkert
- det klart att du får! Sa jag
- roger skämtade bara. sa mamma
danny börjar går mot toaletten. Vi står fortfarande här.
- pappa, varför frågar du så mycket konstigt till honom?! Sa jag surt
- jag gör så för ni känner ju varandra.
- pappa! Sa jag med hård röst.
Jag hör danny komma ut från toa sen ser jag honom komma.
- var ska jag sova? Frågade danny
- soffa! sa pappa snabbt och skrattade lite.
- roger! Sa mamma med hård röst och hon knuffade lite på pappas arm.
- jag ska visa dig! Sa jag och gick mot honom.
Danny hämtade väskorna och vi gick upp för trappan. Vi står där medans jag visade med handen vad vi ser för dörrar.
- där på höger sida är mitt rum och bredvid på vänster sida där är gästrummet i det rummet ska du sova. Pekade jag och danny nickade samtidigt som han log.
- och längst fram till vänster är pappas och mammas rum. Till höger är toaletten där finns dusch, badkar och så.
- okej. Sa danny och han gick in i gästrummet. Jag följer efter, han lade sina väskor på golvet sen hoppade han i sängen.
- skönt?
- ja fast min säng är skönare. Sa danny och log.
- saknar du din säng?
- alltså det spelar ingen roll, jag kan sova vart som helst. Skratta han.
- okej men jag går nu. Sa jag och jag skulle precis gå när jag vände mig om men danny sa att jag skulle stanna. Jag vände blicken mot honom
- vad?
- vart ska du?
- mitt rum.
- jaha men får jag se, hur ditt rum ser ut? Sa han och han såg nyfiken ut.
- nu? Sa jag osäkert
- ja nu!
Jag är helt tyst för jag vet inte vad jag ska säga.
- bella? Sa danny plötsligt och jag blev lite förvånad när jag bara står och tänker. Jag kollar på honom igen.
- får jag eller? Sa danny
vad hände sen? kommer hon säga ja eller vill hon inte, varför...
bella - kapitel 11
nu blev jag ännu mer rädd så jag går lite fortare. När jag kom nära hemma så gömde jag mig så att ingen kunde se mig sen kollade jag upp lite och nu är ingen där. Jag suckade att det var skönt och jag reste mig upp sen vände jag mig om
- ahh! Skrek jag plötsligt chockad
- oj skrämde jag dig? men det är bara jag.
- vad gör du här?! Sa jag irriterad
- jag såg dig bara så gick jag mot dig. Sa danny.
- jaha vad vill du?
- inget bara undrar vad du gör?
- det är någon som följer efter mig.
- vem? Jag ser ingen som står där?
- nej inte nu. Sa jag med lite hård röst.
Jag ser att danny bara står här med stora väskor. Jag fattar ingenting.
- varför har du med stora väskor? Har du rymt eller? Sa jag lite förvånat
- haha nej men jag ska bo med någon i några veckor.
- aha vem?
- jag vet inte men jag har en liten papper med en adress. Men jag vet inte vart.
- jag kan hjälpa, får jag se dina papper sa jag och han sträckte fram papperen och gav mig. Jag kollar på adressen.
- va?! Skrek jag högt
- vadå?
- det där är min adress! Skrek jag förvånat
- din? Ska jag bo hos dig? Sa han lite glad
- sluta! nej det kan inte vara att det är du som ska bo hos mig?!
- ehm jo för det stod ju det då är det hos dig.
- varför sa du inget om det här? Sa jag lite surt
- jag visste inte...
jag suckade sen visade jag honom vart jag bor.
- här bo jag! Sa jag med hård röst
- vilken fint hus men litet! skrattade danny och jag kollade surt på honom.
- "litet"? sa jag lite förvånat
bella - kapitel 10
- jaha, tar det verkligen så lång tid?
- ehm.. ja. Alltså ibland händer nåt i magen. Ljög jag
- okej men var är din tröja?
- tröja?
- ja din lila tröja!
Jag är helt tyst för jag vet inte hur ska jag säga. Jag vet inte om jag vill berätta för henne.
- vill du veta? Sa jag
- ja eller vadå?
- jag... jag råkade slänga den i toalettstolen sen spolade jag.
- va?! Skoja du, va? Skrattde hon
- nej allvarlig. Sa jag med sur röst
nu slutar hon skratta.
- vi går, vi kan inte stå här hela dagen och snacka. Sa jag och började gå
mot danny.
- du är söt utan smink också. Blinkade han mot mig
- nej jag hatar utan smink men tack ändå.
- men nu går vi! Sa fia och hon sträckte fram armen runt mina axlar och vi gick iväg.
Sen släppte hon och gick en liten bit så pekade hon på den runda karusellen som åker långsamt runt.
- ja den kan vi alla tre åka. Sa danny
- okej men jag vill ha en glass först. Sa jag
- nej!
- men jag kan äta glassen samtidigt som vi åker den?
- sitta där och äta? Sa fia och jag nickade.
- okej då vill jag oxå ha fast popcorn och ska du ha nåt, danny?
- hmm... nää jag tror inte.
Jag och fia gick för att köpa. Danny står i kö så vi slipper vänta länge. Jag kollar på listan och där finns en massa glassar. När Fia hade köpt popcorn så vände hon blicken mot mig.
- har du inte köp glass än? Sa fia lite förvånat
- nej.
- vad ska du ha för sorts glass?
- ehm, Jag vet inte vad jag vill ha.
Jag tänker efter sen pekade fia på någon glass lista.
- den kanske du vill? Sa hon och jag kollar på henne
- jordgubb? Nej. Sa jag och vände mig tillbaka till glasslistan
- nähä. Men danny står ju i kö och det är snart dags för oss att åka den. Du måste skynda dig.
- jaja! Sa jag högt. Jag bestämde mig för att jag ska ta vanilj och choklad med en massa små godis. Vi småspringer och när vi kom fram så ser vi inte vart danny står.
- fia, bella! Hörde jag plötsligt och vi vänder blicken och letar.
- här! Skrek danny och precis hittade vi var danny var han vinkade och han satt redan i vagnen så vi skyndade oss dit och satte ner oss. Vagnen börja köra.
- vill du ha lite popcorn? Sa hon log när hon sträckte fram handen med popcorn.
- det behövs inte. Sa han och blickade bort
- jo snälla några då! Danny vände sig snabbt igen och tog några popcorn typ 5 st.
- gott? Sa hon med stort leende och jag fattar ingenting.
- är inte popcorn gott? Popcorn är alltid gott. Sa danny
- haha jo men man bruka iallafall fråga om det va gott eller nåt sånt. Skrattade fia lite grand
- titta! Sa jag högt plötsligt.
- va vart?! Skrek fia förvånat
det var ett flygplan som flög med en stort skylt ”blenda är awesome!” och med en bild på blenda. danny bara tittar utan att säga nåt.
- vem är blenda?! Skrek hon och såg nyfiken ut
- hur ska jag kunna veta det, den där är bara falsk. Sa jag
- nej, jag tror blenda är modell för hon ser ut som på bilden.
Nu är klockan 10 på kvällen och vi har jättekul här. Vi gick ut från grönan för de stängde precis. Vi väntade på bussen som skulle komma om 10 minuter. när bussen kom så hoppade jag, fia och danny in. Jag och bästis sitter bredvid varandra och danny sitter framför oss.
- gud vad jag är trött! Suckade jag
- haha jag med fast inte mycket. Skrattade fia
- ok. sa jag tyst
15 minuter senare så vänder fia sig om och jag vänder blicken.
- vad? Frågade jag
- på grönan då s... men fia hann inte att säga.
- nu ska jag gå av här! Sa danny plötsligt
- här? Sa fia förvånat när hon vände blicken mot honom.
- ja, jag ska tr... men hinner inte säga just nu så jag måste gå av från bussen. Sa danny snabbt och gick iväg.
- hejdå! Sa vi samtidigt och vinkade.
- så vad? Undrade jag igen
- när jag och danny åkte nyckelpiga sen letade vi efter dig då såg jag dig med... blond kille.
- men...
- han kysste dig!
- va! Kysste?! Sa jag högt och chockad.
- eh jag vet inte men det ser det ut som han kysste eller... sa hon osäkert
- vad hände sen då? Undrade jag nervös
- han... han stack bara när jag kom.
- stack? Vet du hur han ser ut?
- nej jag kunde inte se hans ansikte.
- men du såg ju mig och honom?
- ja fast jag såg bara håret...
- kunde du inte ropa på honom?
- men han vände sig snabbt och stack. Jag vet inte varför.
Bussen stannar och fia ska hoppa ut från bussen. Nu är jag ensam men bussen stannar snart om 4 minuter. bussen skulle stanna om några sekunder så jag reste mig upp och gick några steg och plötsligt råkade jag ramla för bussen stannade hårt. Jag kände att någon håller i mig bakifrån så jag vände blicken.
- gick det bra? Sa en blond kille och jag tyckte att jag kände igen honom eller det finns många blonda killar det måste inte vara han.
- ja tack. Sa jag sen hoppade jag ut. Bussen åker iväg och jag börjar gå. Men jag hörde någon är bakom mig som kanske följer efter mig. Jag blev lite rädd och jag vågade inte vända mig om för att se vem det var.
bella - kapitel 9
Då hörde jag någon som sa:
- herregud, där står en massa i kö som måste vänta tills hon har ätit upp glassen!
- ja alltså jag m...
Jag vill fan inte höra dom mer så jag slutar bry mig om dom.
jag känner mig sömnig. Plötsligt kände jag att nån pekar på min kind. Jag öppnar ögonen och vänder mig snabbt om.
- vad?! Skrek jag
alla stirrar snabbt mot mig och jag blev chockad sen blicken mot fia.
- vi ska gå av. Ropade fia och hon har redan ställd sig upp och jag reste mig upp sen gick snabbt ut från bussen. Jag suckade sen hörde jag nån ropade på oss. Jag vände mig om.
- bella, fia! Ropade danny och vinkade åt oss. Vi vinkade och gick samtidigt mot honom. Vi mötte hans blick sen gick vi in.
- åh jag vill åka den där nyckelpiga! Danny? Sa fia med glad röst
- okej, ska du var med bella? Frågade danny
- nej jag får inte, bara lugna karuseller.
- men varför och vad hände?
- jag vill inte att du ska veta om det, okej. Ni får åka så väntar jag här. Jag satte mig ner på kantstenen och tittade ut mot folken som har verkligen kul. Sen kom en kille som ser ut att vara 12 år och frågade mig om han kan få 10 kr.
- 10 varför?
- för gå på toa.
- är du ensam?
- ehm.. nej mamma och pappa är upptagna för dom dansar.
- aha okej du ska få....
jag tar fram plånboken plötsligt tog han min plånbok och sprang iväg snabbt. Jag blev chockad att han ljög för mig. Jag försöker småspringa och jag skrek på honom. Alla stirrade konstigt på mig.
- stanna! Hjälp! Är det någon som kan fånga honom för han har tagit min plånbok!? Skrek jag så alla hörde. Jag började sakta ner för jag orkade inte. Sen såg jag att där kom en kille med blont hår som försöker ta honom. Han gjorde det så nu har han min plånbok i sin hand och han gick mot mig. Men jag kan inte se riktigt hur han ser ut i ansiktet
- för mina ögon blev så suddiga och jag känner mig yr. Ögonen stängdes och jag föll ner. Jag kände att jag inte slog mig i marken för det var nån som räddade mig. Jag ser att han har blont hår sen blundar jag igen. Jag känner mig kall och det blåser ganska mycket så jag öppnar upp ögonen och ställde mig upp snabbt samtidigt är jag litet chockad.
- vad hände? Var är jag?!
- lugn bella. Sa fia och jag vände blicken mot fia
- fia... var, min plånbok? Jag letar efter den.
- här! Sa fia plötsligt och gav mig.
- tack. Men var är danny?
- han skulle gå för äta nåt som gick snabbt.
- jaha okej.
- här kommer jag! Hörde jag plötsligt så det måste vara danny som ropade åt oss. Jag vände mig om och såg att han sprang medans han vinkade åt oss och i andra handen hade han nåt. Jag kollar noga vad det är för nåt. Det är pannkakor med glass och en massa grädde. Plötsligt råkade han ramla för det var en sten på marken men han klarade sig fast pannkakorna flög snabbt iväg på mig.
- ahh! Skrek jag förvånat. Alla vände sig snabbt mot mig och börjar skrattar.. jag sprang fort till toaletten utan att säga men fia följde efter och hon ville att jag skulle stanna. Det vill jag inte så jag fortsätter springa. När jag kom in på tjejtoa var jag väldigt sur. Jag försöker ta bort äcklig grädde och glass på min tröja och sen i mitt ansikte.
- pinsamt! Skrek jag med hård röst
- bella, hon sträckte fram handen på min axel men jag tog bort den snabbt.
- dannys fel igen! Först mitt halsband sen mig! Kan inte fatta varför han... åhh jag blir galen! Alltså...
- bella! Andas. Jag vet men du måste gå och prata med honom.
- jag kan ju inte gå när jag se ut såhär, min tröja, ingen smink!? Sa jag surt
- tröjan kan du byta och vi eller jag kan köpa en ny. sminket behöver du verkligen inte.
- jo!
- nej du är söt utan smink också. Sa hon log. Jag skakade på huvudet.
- kom igen, bella! kom så går vi tillbaka till danny.
- okej då. Vi började gå tillsammans långsamt ut från tjejtoa.
- bella? Hörde jag plötslig. jag stannar och höjer blicken. Där stod danny och väntade. Han gick fram oss.
- förlåt bella. Det var mitt fel.
- mm. Sa jag tyst och vände bort blicken.
- men nu ska vi shoppa! Sa fia och vi började gå
- nej vänta! Sa danny snabbt. Vi stannade och vände oss mot honom.
- vadå? Sa jag och jag kollar konstigt på honom
- alltså jag har nåt... till dig. Sa danny och sträckte fram en påse till mig. Fia och Jag kollar på varandra helt tyst sen blicken mot danny. Danny log och börjar skaka sin hand för att jag ska ta påsen. Jag vill inte ta den så jag tänkte fråga honom först.
- men varför? Vad är det för något i?
- jag vill att du ska ta den här först och titta vad det är sen förklarar jag.
- okej. Sa jag och tog påsen. Jag stoppar handen i påsen sen dra upp den för att se.
- en rosa t-shirt ”I love gröna lund!”, sa jag förvånat.
- vad snällt av honom! Sa fia.
- ja, för det som hänt förut att varför hade jag pannkakor, jo för det tog lång tid att köa sen satt jag och åt lite sen kollade jag på klockan då var jag tvungen att gå så ni inte behövde vänta längre. Det var därför så jag tänkte att jag måste köpa nåt till dig så du inte blir sur eller nåt. Men jag hoppas du blir glad iallafall av den? Sa danny
- ja tack! Nickade jag och log
- vad bra!
- nu måste jag gå tillbaka för att byta om. Sa jag och började gå
- vi väntar här! Sa fia och jag vände blicken och nickade åt dom.
När jag tog bort tröjan och satte på mig rosa t-shirt kände jag plötsligt att jag behövde gå på toa. När jag var klar så suckade jag att det var nära. Jag reste mig och spolade och kollade ner. jag blev chockad när jag såg nåt där nere. Sen kollar jag var min lila tröja är men den var inte här. jag fattar ingenting sen kom jag på att jag råkade slänga ner den i toalettstolen istället för på golvet. eftersom jag inte märkte något då råkade jag spola ner den. ”åh vad har jag gjort! Min tröja!” jag blev sur nu och jag måste gå ut för dom väntade på mig.
- bella?! Sa fia plötsligt samtidigt som hon knackade på. Jag låste upp och öppnade.
- varför tar det så lång tid? Sa hon och kollar konstigt på mig.
- jag tvungna gå på toa. Sa jag tyst.
- jaha, tar det verkligen så lång tid?
- ehm.. ja. Alltså ibland händer nåt i magen. Ljög jag
- okej men var är din tröja?
- tröja?
- ja din lila tröja!
Jag är helt tyst för jag vet inte hur ska jag säga. Jag vet inte om jag vill berätta för henne.
bella - kapitel 8
- titta! Hörde jag med högt röst.
Jag vände mig snabbt och ställde mig upp.
- vad tycker du?
- vart fan har du varit!? skrek jag med hård arg röst
- shoppat?
- men jag har fan letat efter dig och du svarade inte ens i mobilen! med hård arg röst
- förlåt men jag orkade inte vänta på dig och mobilens batterier tog slut.
- du kan inte bara gå iväg sådär och du skulle kunna sagt det innan du shoppade!
- vet, det var dumt men jag ska inte göra sådär igen. Hon sträckte fram båda armarna.
- lovar?! Du fattar inte hur orolig jag var för dig, Fia! Samtidigt sträckte jag fram armarna och kramade henne.
- jag lovar Bella. Sen släppte vi varandra och log
- så vad tycker du om den här? frågade hon och log
hon har hittat en snygg klänning som hon har på sig nu.
- den var verkligen snygg! Sen tänkte jag visa min blus för henne. Jag tog upp min vita söta blus från påsen.
- åh vilken söt blus! Vad kostade den?
- typ 199 kr, sa jag samtidigt som jag stoppade blusen i påsen igen.
- okej, den här klänningen kostade runt 700 kr.
jag vände snabbt blicken mot henne.
- 700 oh gud! sa jag högt och förvånat
- men jag älskar den.
- okej men ska du verkligen gå sådär när vi ska på Grönan?
- jaa.
- tänk om den går sönder när det händer nåt på Grönan och den är väldigt dyrt, sa jag oroligt
- Bella, det är okej men hur mycket är klockan nu?
Jag tar fram mobilen och tittar på klockan.
- shit, snart 4!
Vi blev häpna så vi börjar gå mot tunnelbanan. Tåget kommer snart så vi sätter oss på bänken och väntar. Jag kollar lite på instagram på mobilen.
- kolla, Bella, viskade Fia till mig. Jag vände blicken mot Fia. Hon sträckte fram och pekar för att visa på någon. Jag såg att där stod en töntig kille som petar i näsan och sen kliar i håret.
- fyfan vad äckligt och så galet ful han är. Skrattade hon tyst
- säg inte så, viskade jag till henne
- vadå? Hon kan inte låta bli att skratta
- det var ju elak sagt, man ska inte skratta skit åt nån bakom ryggen. Du ska fan inte bry dig om honom.
- jag vet men...
jag vet vad hon menar men jag kan inte heller tycka som Fia. Jag vill inte göra så och jag skrattar tyst mig själv så Fia inte märka mig om hon tror att jag tycker samma sak. Tunnelbanan kom och Fia slutade att skratta. Vi ställde oss upp, sen hoppade vi in i vagnen och satte oss ner. Tåget börjar köra och plötsligt kom den töntiga killen igen och sätter sig bredvid oss. Eftersom det är mycket folk här så finns det en plats kvar som han kan ta.
- åh fan varför ska det hända just oss. Den töntige är äcklig och han luktar jävla illa, hörde jag Fia viskade för sig själv.
Hon knuffar mig på armen.
- vad gör du?
- vi går, jag vill inte sitta här och kan inte andas.
Jag höll med henne så vi ställde oss upp och gick försiktigt framåt i vagnen. Folken fick flytta sig lite.
- där finns två platsen lediga, pekade hon men vi hann inte dit för det var andra som stod närmare och dom tog först de lediga platserna. Fia suckade för hon gillade inte att stå när alla lutade sig mot henne när tåget skakade. Jag bryr mig inte om det, det är inte så farlig. Tunnelbanan stannade där vi skulle gå. Vi försöker skynda oss att hoppa ut från vagnen. Nu har vi äntligen hoppat ut.
- gud vad jobbigt med folk som inte flyttar sig, sa Fia irriterat.
- kolla som ditt hår ser ut, sa jag och pekade
- jag? Jag nickade och hon tog snabbt fram en liten spegel
- fan, mitt hår!
- jag hjälper dig och fixa, sa jag och log
hon tog fram borste och gav till mig. Efter 8 minuter sa jag:
- så klart! Hon kollar sin spegel igen.
- tack Bella! sen stoppade hon ner borste och spegel.
Plötsligt ringer min mobil, jag kollar på den
- vem? Undrade Fia
- Danny.
- Danny! Skrek hon chockad samtidigt som jag tryckte på knappen för att svara. Fia stod jättenära mig för att höra vad Danny sa.
- hej jag står och väntar så jag undrar om du eller ni kommer?
- j... avbröt Fia som snabbt tog min mobil och svarade istället.
- hej Danny, ja vi är framme snart! Sa hon med stort glatt leende
- ehm hej... Fia. Okej bra så vi ses snart.
- vänta!
- ehokej vad?
- varför ringer du inte mig istället för Bella?
- alltså...
- va? Varför är du tyst, säg?
- ehm jag visste inte att du ska gå med Bella.
- jag är ju Bellas bästis, vem annars!
När Fia pratat klart med honom så gav hon mobilen tillbaka till mig. Jag sträckte fram handen och tog mobilen, sen stoppade jag den i fickan. Nu ska vi till bussen mot Grönan. Vi såg där att bussen precis kom och stannade. Vi skyndar dit och hoppar in. Fia letar vart vi ska sitta medans jag följer efter. Hon vill sitta där borta i mitten så vi satte oss där. Bussen stannar och vi ska inte gå av men nästa ska vi.
- varför åker inte bussen snart, undrade hon. Jag vänder blicken och ser att där står en liten flicka med glass i handen. Hennes mamma sträckte fram biljetter sen hörde jag att busschauffören sa:
- ursäkta, men man få inte äta glass i bussen.
- gumman hörde du det?
- jag måste få äta upp den! Sa den lilla flickan.
Då hörde jag någon som sa:
- herregud, där står en massa i kö som måste vänta tills hon har ätit upp glassen!
- ja alltså jag m...
Jag vill fan inte höra dom mer så jag slutar bry mig om dom.
bella - kapitel 7
jag vaknar och kollar på klockan. Jag blev chockad att klockan var 12. jag blir så stressad samtidigt skyndar jag mig. Jag tar på mig snabbt, min ljusa lila tröja och shorts. Jag går ner för trappan mot köket där sitter mamma och pappa. Jag frågade mamma om jag kan få skjuts istället för att jag ska springa.
- visst men jag ska bara äta upp min macka.
- okej skynda dig. Sa jag med lite hård röst.
Jag går mot kylskåpet och kollar vad jag vill äta som går snabbt. Jag vill inte ha macka eller frukt. Jag tog hallon kräm och tog fram liten skål. Jag sträckte fram och hällde lite. Jag börjar äta samtidigt tar jag fram mobilen och kollar om jag fått sms. Jag fick inga men plötsligt kom ett sms och det var min lilla kusin. Jag tryckte på knappen för att läsa sms:et.
”hej bella! Jag saknar dig jättemycket!” jag blev glad när jag såg det.
- bella! Ska vi gå nu? Ropade mamma
jag blev lite förvånat så jag skrev snabbt att jag saknade henne med sen åt jag snabbt på 1 sekund.
- ja mamma! Jag ställde mig upp och lämnade skålen sen gick jag ut från köket. Mamma satt i bilen och väntade på mig. Jag går lite fortare och hoppar in i bilen. När vi kom fram så kollar mamma på mig oroligt.
- vad?
- är du säker att du ska...
- ja mamma! Sa jag snabbt innan jag hoppade ut från bilen.
- jag hämtar dig sen, bella?
- aa när jag smsa dig.
- okej hejdå, ha det så bra!
Jag nickade och vinkade medan hon körde iväg. Jag skyndar mig där jag skulle möta. När jag kom dit då var inte fia där. Jag stod och väntade sen kollade jag på klockan. Hon är sen 15 minuter sen. Jag tänkte smsa henne.
”fia?! Var ä....” plötsligt slutade jag skriva för jag hörde att någon ropade på mig. Jag vände mig om och där kom fia som springer fort samtidigt vinkar hon åt mig. Jag stoppa snabbt in mobilen i väskan sen sträckte jag upp vänster hand och vinkade åt henne.
- fia! Ropade jag och log
fia tänkte säga något men hon bara andades ut mycket. När hon andats klart så började hon prata.
- bella... förlåt att jag kom sent men det har hänt något hemma så ja... avbröt jag.
- fia, du behöver inte förklara allt som hänt dig i hemma alltså om du inte vill det.
- okej så ska vi gå och shoppa nu?
- haha ja! Jag log mot henne och hon med.
Vi gick samtidigt som vi pratade och skrattade. Sen såg vi en affär med snygga kläder så vi sprang lite försiktigt dit. Vi kollade runt men hittade ingen. Det var i alla fall snygga kläder här men det var inte min typ. Vi gick till nästa affär. Där hittade jag inte heller men fia hittade ett fint linne med glitter.
- vad tycker du? Frågade hon med ett stort leende
- den är fin. Sa jag och log
- ska jag prova den?
- ja om du vill.
- jag tror jag måste prova den!
Jag satte mig ner och väntade tills hon hade bytt om.
- bella?! Jag vände snabbt blicken mot henne.
- den passar mig inte. Sa hon osäkert. Jag vet inte vad jag ska säga.
- ehm... jag vet inte vad du tycker om.
- nää jag ska inte ha den, den var inte ens så fin eller snygg. Sa hon med hård röst
så gick hon tillbaka för att byta om. Jag orkade inte sitta för hon tog verkligen lång tid på så jag ställde mig upp.
- fia?
- varför ta du lång tid?
- för... jag... jag är tjock!
- tjock? Undrade jag konstigt och förvånat
- ja!
Jag öppnade och gick in för att kolla på henne.
- alltså du är inte alls tjock! Sa jag lite högt
- jo! Irriterad.
- aha okej det är du som tycker att du är tjock. Sa jag och vände samtidigt bort blicken innan jag gick ut från klädhytten.
När hon kom ut så började vi gå runt sen såg jag en affär där borta som jag ville kolla.
- fia! Jag vill gå in där borta.
- nej.
- va? Sa jag chockad.
- jag vill inte gå in där. Hon såg ut som om hon inte verkade bry sig om mig eller så är hon sur. Hon kollade inte ens på mig bara vände bort blicken.
- då får jag gå in själv då!
Jag kollade runt sen hittade jag en jättesöt vitt blus. Jag ville verkligen ha den så gick mot kassan för att betala. Sen gick jag ut men jag kunde inte se vart fia var. Jag kollade runt lite men hittade inte. Jag tog upp mobilen för ringa till henne. Men hon svarade inte. Jag blev orolig om det kanske hade hänt något med henne. Jag vet inte hur jag skall kunna hitta henne. Klockan är snart 3 och jag har fortfarande inte hittat henne och hon svarar fortfarande inte heller. Jag känner mig trött och orkar inte letar runt. Jag satte mig ner på en bänk och suckade. Jag hade suttit här 5 minuter och jag tänkte resa mig upp.
- titta! Hörde jag med högt röst.
vem var det!? vad hända nästa kapitel?
bella - kapitel 6
...mamma säga.
- bella, pappas kompis borg och hans fru ska ha semester på hawaii men dom har en son så han kan inte vara hemma ensam då får han bo oss.
- men varför kan inte han vara med?
- nej dom vill vara tillsammans ifred. Sa pappa
- när? Sa jag lite sur
- vet inte riktigt... Men han är snäll och du kommer att gilla honom. Blinkade pappa mot mig
- pappa! Men åhh varför må... avbröt plötslig
- nu måste vi gå! Sa mamma och dom reste sig upp
- men... vart ska ni?
- vi kan inte prata om det hela dagen så vi ska till centrum. Sa pappa och öppnade dörren
- men vänta! Behöver säga en sak? Skrek jag
- okej om det går fort.
- jag undrade om jag och kompisar får gå på grönan imorgon?
- gärna får du det! Sa mamma samtidigt som pappa håller tummen upp sen gick dom från mitt rum
jag ligger och tittar upp i taket medans jag tänker på vad jag ska göra nu. Efter 10 minuter kom jag på så jag reste mig upp från sängen och gick ut för att cykla en stund. Jag tog min rosa cykel och började cykla iväg. Jag sätter på musik i min iphone och sjunger medans jag cyklar utan händerna. Plötsligt kom en hare som sprang fort mot mig på vägen då skrek jag och råkade svänga rakt iväg mot en sten då blev jag rädd och flög iväg och slog mig. Jag låg på marken och öpnnade ögonen försiktigt. Jag reste mig långsamt upp men kände att jag har ont. Jag kollar på mig och ser att jag har skadat min högra arm och litet skadat foten. Så jag kunde inte resa mig och ingen kunde hjälpa mig för det var inga människor där. Jag försöker ta upp mobilen och ringa.
- hallå?
- hjälp! Skrek jag med ledsen röst
- vad har hänt? Sa pappa chockad
- jag är skadad.
- hur?
- en hare kom plötsligt då råkade jag ramla på marken från cykel.
- oj men var är du?! Sa han orolig
- ungefärr vid skogen du vet.
- okej jag kommer direkt!
Sen la vi på och jag väntar medans jag lyssnar på ”fields of hope – rie tanaka” sen ser jag att där kom pappa som springer fort och han ser väldigt orolig ut. Så pappa vinkade mot mig och jag vinkade tillbaka. Pappa bär mig på sin rygg och börjar gå.
- hur går det? Sa pappa oroligt
- jag klarar mig.
- vi måste åka till sjukhus!
- nej det behövs inte.
- jo du måste!
När vi kom hem så satte pappa mig i bilen sen sprang han runt och hoppade in, började köra iväg snabbt. Nu är vi framme på sjukhus,et pappa hämtar rullstol. Jag satte mig ner och pappa kör medans han springer fort in. När vi var klara så har doktorn satt bandage på höger arm och på foten. Nu ska doktorn kolla en sak så får vi vänta en stund. Pappa tittade på mig och jag kollade ner. Pappa sträckte fram handen och håller min vänstra hand.
- bella, du kan inte gå på grönalund imorgon. Jag tittar snabbt upp mot pappa.
- va? Men ni sa ju att...
- ja vet det men nu är du skadad.
- men pappa! Snälla, jag klara mig och jag kan det!
- du måste bli bra i armen och foten annars kan det bli värre. Jag tog bort hans hand
- nej det gör det inte, inte på mig. Sa jag surt
- vi får se, när doktorn är tillbaka så få vi höra vad doktor kommer att säga.
vad kommer doktor säga, tänk om jag... jag blev nervös vad kommer hända snart. Plötslig knackade det på dörren där kom doktor tillbaka och hon satte sig ner i stolen. Hon tittar ner på papper och börjar prata.
- foten är ganska okej men armen måste du vara försiktigt och foten också men du kan inte springa eller hoppa. Då kan inte armen och foten bli bra. Snabbare om du tar det lugnt och vilar.
- men får jag gå på grönalund imorgon? Sa jag orolig
- hmm... ja om du är lugn och försiktigt men du kan inte åka stora karuseller. Sa doktorn
- ok. Sa jag surt och tittade bort med blicken
- så kan vi gå nu eller? frågade pappa doktorn
- ja vi är klara nu så ni kan gå nu!
Vi ställde oss upp och gick till bilen. Jag tänkte ringa fia men jag vill inte prata här i bilen när pappa kan höra. Så jag får vänta tills när vi kom hem. Bilen stannar och pappa hjälper mig att gå in. Mamma hörde när vi kom hem så mamma nästan skrek av oro. Mamma hjälpte mig upp på mitt rum. Jag satte mig ner i sängen och mamma satte sig ner.
- mamma du behöver inte vara med mig nu så jag klara mig själv.
- jag vill prata med dig?
- men jag orkar inte just nu. Jag tog upp mobilen och slog in nummer.
- vad gör du?
- ringa!
- men du sa att du inte orkar.
- nä men alltså... jag... måste berätta för fia.
- ok jag går nu. Så reste sig mamma sig upp mot dörren.
- varför står du där?
- bara för jag är orolig hur du se ut.
- mamma, var inte orolig. Men kan du gå nu då. Sa jag lite högt
så gick mamma iväg men plötsligt kom pappa så stör han mig.
- pappa! Ser inte du, jag är upptagen! Skrek jag
- oj okej. Sa pappa chockad och gick från mitt rum.
Efter 3 sekunder svarade fia mig.
- hej bella!
- hej fia! Sa jag samtidigt och log
- så..
- jag är skadad.
- va vad har hänt? Sa hon chockad och orolig
- ramlade och flög iväg mot marken från cykel.
- synd men kan du vara med på grönan och shoppa eller? Sa hon osäker
- ja det tror jag men jag kan inte springa. Doktorn sa att jag måste ta lugn och försiktigt.
- okej hoppas du blir bättre fort!
- ja jag hoppas det.
Vi har pratat ganska länge så nu är jag trött. Jag ligger inte så bra eftersom jag är skadad då är det svårt att sova.
bella- kapitel 5
jag tittar upp motfönstret, solen lyser. Pip pip hörde jag så jag tog upp mobilen, såg att jag fått sms från fia. ”jag är ensam :( ” men ska inte hon vara med d....
- ursäkta? Hörde jag nån säga till mig och jag vände mig och jag blev lite chockad att det var danny. Jag fattar ingenting.
- är det ledig plats här?
- nej! Sa jag och vände bort blicken.
- det är såklart det är ledig och det är ju ingen som sitter här. Skrattade han lite och satte sig. Jag vände mig om snabbt
- vad gör du? Du får inte sitta här! Sa jag med hård röst
- man får sitta vart man vill.
- men jag vill inte att du ska sitta här med mig och varför vill du sitta här? Sa jag medan kollar ut genom fönstret istället för mot honom.
- jag ville bara det.
- skulle du inte vara med fia? Frågade jag.
- nej är upptagen.
- vadå upptagen vart ska du då? Sa jag med lite hård röst
- träna.
- träna? Haha ehokej och du tycker att du är så snygg för alla tjejer ska gillar dig, tönt. Fnissa jag lite
- lägg av! Inte du.
- nej jag är inte som dom tjejerna! Sa jag högt
bussen börjar stanna och jag reser mig upp.
- ska du gå av här? Sa han osäkert
- ja det ska jag! Ser jag ut som en som går av fel. Jag gick snabbt från bussen och det var så skönt utan honom. Han är bara så jobbig för han frågar mig en massa och varför jag ska säga allt så han får veta. Sen hörde jag ett konstigt ljud, jag vände mig om.
- men du igen, vad tänker du göra nu?! Ska du inte gå och träna? Sa jag irriterad.
- jo men vill bara säga en sak för du bara stack direkt och jag hann inte sä.... jag avbröt för jag orkade inte höra mer.
- sluta jag vill verkligen inte veta! Skrek jag och gick iväg men han följer efter mig. Jag blev så irriterad varför måste det hände såhär. Jag stannar och vänder mig om snabbt
- måste du följar efter mig? undrade jag argt
- om du lyssna på mig så kommer jag inte följa efter då ska jag gå och träna.
- lovar?
- ja jag svär!
- ehm okej vad är det du vill säga då? Frågade jag
- jo jag undrade om du vill gå på gröna lund och ta gärna med en kompis.
Jag älskar gröna lund men jag förstår inte varför han ville gå dit med mig och ta med en kompis. Jag gillar inte mer än vän.
- men varför ville du... jag känner inte dig!
- nej men vi går ju i samma klass skolan.
- ja men.. ehm... kompisar! Sa jag och sträckte fram handen mot honom
- komp...? ehm ja.. kompisar. Sa han och skakade handen sen släppte han taget.
- bra! Så, vilken tid?
- imorgon klocka 4!
- okej vi ses. Sa jag log mot honom och vinkade sen gick jag iväg.
När jag kom hem var ingen hemma. Jag önskar att jag hade en hund så när jag kom hem från skolan och när jag ska in och öppna dörren då kommer min lilla söta vovve. Jag gick till mitt rum och bytte om för jag vill ha myskläder. När jag var klar så gick jag till min säng för ligga lite stund. Jag tänkte prata med fia. Men först vill jag bara klicka in snabbt på facebook och sånt. Nu börjar jag ringa fia med mobilen. Jag väntar att hon skulle svara, efter 20 sekunder började hon svara.
- hallå?
- hej det är jag!
- ja bella!
- så vad var det som tog lång tid för dig att svara?
- äsch det var min dumma lilla brorsa. jag ikunde inte ta tillbaka min mobil som han bara tog direkt när han hörde nåhon ringde. irriterad
- haha okej jag fattar, men jag undrar om du vill hitta på nåt kul imorgon?
- jah! Eller vad...?
- alltså danny frågade mig om vi kunde gå på gröna lund och ta med kompis då är det dig som jag vill ta med.
- VA! Allvarlig?! Danny och du?! Skrek hon
- vad?
- men fattar du ju inte att du är med danny istället för mig! Hon blev sur
- fia var inte sur. Nej jag och danny är bara kompisar. Och alltså jag satt på bussen sen kom han med i bussen för att han ska till träningen sen frågade han mig.
- men... men varför frågade han inte mig! Sa hon högt
- inte vet jag. vi blev tysta
- han bryr sig inte om mig! Sa hon med lite hård röst.
- sant? Nej det gör han inte, varför?
- han pratar inte mycket när jag är med honom.
- aha vad sa han och du?
- du behöver inte veta det är inte så viktigt.
- ok som du vill
- men jag vill inte prata om det så vilken tid skall vi vara på gröna lund? Undrade hon
- klocka 4.
- okej vad jag ska ha på mig? Sa hon glad
- hmm... vet inte kanske shorts och nån fint linne?
- ah kanske eller nej klänning är bättre.
- ska du ha klänning på dig när vi ska till grönan? Skrattade jag
- ja vadå?
- alltså det är lättare ha shorts och linne eller nåt liknande.
- vi får se.. men vi kan shoppa imorgon innan grönan?!
- ja perfekt. Sa jag och log
- okej då ses vi 1 och så möttes vi där vi brukar vara?
Plötslig knackade det på min dörr.
- fia ,måste gå nu. hejdå!
- okej hejdå! jag la på mobilen snabbt, precis när dörren öppnar och där kommer mamma och pappa. Vi vinkade åt varandra, dom går mot mig och sätter sig ner i min säng. Ingen börjar prata, vi är bara helt tysta. Efter 2 minuter så börjar
bella - kapitel 4
- fia! Ska bara gå på toa så vänta du där.
- okej! Sa hon och vände bort blicken
när jag var klar så tvättade jag händerna och tittade på mig i spegeln. Jag fattade inte jag ju inget fel på mig. men plötsligt…..
Jag såg nåt när jag vände mig mot dörren. Jag kollade på min bak och såg att jag hade ketchup på min vita jeans. Jag blev väldig chockad för det var därför alla skrattade åt mig och dom trodde att det var mens. Jag försökte ta bort det med papper och vatten men det gick inte. Jag blev irriterad och det var jätte pinsamt och hans fel. Jag håller handen över ketchupfläcken och gick ut från toaletten.
- varför tog det lång tid och vad gör du? Undrade fia och kollade konstigt på mig
- ehm.. för jag fick.... jag vände mig om och visade henne. Hon blev lite häpen.
- oj där såg jag inte ens förut! Hur?
- vi tar det sen, nu måste jag byta för jag kan inte gå såhär.
jag fick låna fias kjol som hon hade i sitt skåp.
- så hur kom ketchupen på dina jeans? frågade fia
- danny! Sa jag med hård röst
- danny? Men det är inte hans fel. sa hon osäkert
- inte...? plötsligt såg jag att danny stod där borta. Jag sprang dit fort och sträckte fram handen på hans axel så att han vände blicken mot mig.
- oh bella?
- eh är du... avbröt han
- fin kjol! Sa danny
- haha nej dummer det är fias. Sa jag
- jaha varför? Undrade han
- eh vad tror du, det är jävla ditt fel att din dumma ketchup kom på mina jeans! Sa jag argt
- verkligen? Det är inte mitt fel för jag visste inte.
- sluta det är iallafall ditt fel! Sa jag högt och gick direkt. Men då tog han snabbt min arm och jag vände mig fort om.
- vad fan gör du, släpp din idiot! Skrek jag. Men han släppte mig inte och jag kännde mig irriterad så jag knuffade honom hårt. Han flög iväg mot marken. Jag blev lite häpen när jag hörde att någon skrek. Det var fia som kom direkt.
- vad håller du på med bella! Sa hon högt medans hon hjälpte honom upp.
Jag gick iväg utan att säga.
- titta där är hon, hörde jag någon viska.
jag såg det var dom som kom. Några tjejer och killar började skrattade över det som hände förut. Dom skrattade fortfarande medan dom gick mot mig och knuffade mig ganska hårt.
- vad gör ni?! knuffa mig inte, det där var ju elakt! Kan ni inte flytta er istället! Skrek jag argt.
dom kollade på varandra och började skrattade. Efter 1 sekund vände dom sig om och började gå iväg och fortfarande skrattade dom. Jag blev så arg och irriterad. Jag kan inte sluta bry mig om dom för det är svårt för att det är inte kul. Min tårar började rinna ner mot kinden så jag vände mig om och sprang iväg. Jag sitter på marken bredvid trädet och gråter mycket. Sen kände att nån slickade på mig. Jag tog bort mina händer och öppnade ögonen. Det var en liten söt ljusbrun hund kom mot mig. Jag sträckte armarna och lyfter försiktig upp hunden för sitta i mitt knä. Jag klappar på hunden och känner mig bättre. Jag log mot hunden. Plötsligt hörde jag nån skrek ett namn. Jag tittar upp, där stod en person och letade efter medans hon ropade. Hon såg orolig ut men sen såg hon mig, då blev hon chockad och glad. Jag undrade vad och hon sprang hit.
- åh Mooki! Sa hon glad medans hon lyfter hunden upp mot sig.
- är det din hund?
- aah och tack så mycket! Sa hon lite högt med stort leende
- det lugnt, din hund är jättesöt och fint namn, sa jag och log mot båda
- tack! Har du också en hund?
- nää men jag har velat ha en hund men jag vet inte om jag få.
- synd då du kanske få senare eller när du bli stor.
- kanske. Vad heter du föresten? Sa jag nyfiken
- anna!
- jag heter bella! Sa jag och ställde mig upp. Hon sträckte fram handen mot mig
- trevlig att träffa dig bella, som räddade min hund! Sa hon medans vi skakade hand.
- ja verkligen! Sa jag och släppte handen.
- vill du träffa mig igen? Frågade anna
- visst!
Hon ställde ner hunden på marken och satte på halsbanden runt halsen. Sen sträckte hon fram handen mot mig och jag sträckte fram handen och håller mookis koppel. Anna tog fram papper och penna för att skriva sitt nummer. Sen byter vi, jag gav kopplet till henne och hon gav mig pappret.
- så nu har du fått mitt nummer så vi kan ses någon gång eller prata i telefonen eller smsa, sa hon och log
- okej, nickade jag
Efter skolan så behöver jag säga en sak till fia.
- fia, jag vill bara hem direkt.
- jag följer med.
- nej
- varför? undrade hon
- alltså jag orkar bara inte!
- men du sa ju att vi skulle...
- jag vet men nu känner mig trött och vill vara ifred.
- okej då få jag vara med danny istället. Sa hon medans hon tittade bort från mig.
- men vi kan smsa och prata sen, sa jag glad och hon vände blicken mot mig
- mm ok hejdå.
Vi log mot varandra och kramades. sen gick jag samtidigt som jag vinkade åt henne och fia vinkade också. jag går en liten bit och stannar för att ta upp mobilen och ringa pappa men han är upptagen så jag ringer mamma. Som tur var så svarade hon
- mamma kan du hämta mig för jag orkar inte gå hem?
- okej men vänta lite. Efter 10 sekunder började hon svara.
- tyvärr kan jag inte men du kan ta bussen.
- okej då hejdå. Sa jag lite sur
- vi ses när jag kommer hem då har jag en nyhet som jag behöver berätta för dig. Hejdå!
- men ma...? mamma bara la på direkt. Plötsligt ser jag att bussen är redan där, jag skyndar mig medans jag vinkar åt bussen att väntar på mig så bussen inte åker iväg. Jag vill inte missa. Men jag hann så jag hoppar in och jag sätter mig längst bak.
vad tycks om kapitel 4? kommentera för nästa kapitel!
bella - kapitel 3
- öppna dörren , du kan komma in nu! Sa fröken
dörren började öppnas och eleven gick långsamt in. Jag kunde inte riktigt se ansiktet men såklart att det är kille och varför tittade han ner. Han stod där och började höja blicken. Jag blev chockad att...
...det var han som var idioten. Jag börjar bli lite irriterad för jag vill inte att han ska gå i samma klass. Plötsligt skrek alla tjejer att han var så snygg, söt och cool. Jag förstår inte varför och så ser jag fia också fast lite tyst och nervös.
- hej, jag heter Danny. Hoppas jag kommer att trivas här och träffa nya vänner.
- okej danny, sätt dig på din plats där du ser tomtbänken längst bort bredvid Bella, sa fröken och log
”va? Ska han sitta bredvid mig?!”
jag ser att bänken är tom men jag fattar inte varför ska bänken vara här och kan han inte sitta någon annan stans. danny började gå och jag vände blicken mot fönstret och håller handen över ansiktet så att han inte kan se mig. Danny sätter sig ner på sin plats och vänder blicken mot mig. Jag ser att han stirrar på mig men han kan inte se mitt ansikte. Jag började bli lite sur.
- ursäkta varför håller du handen över ditt ansikte? Viskade danny
- får jag inte göra så? Viskade jag med lite sur röst
- man kan inte se dig.
- varför vill du det? Började jag irriterat
kan inte han prata med någon annan istället.
- varför inte? Sa danny
- alltså kan du sluta frågade mig hela tiden och vänd dig om då. Sa jag med lite hård röst.
- men... då avbröt jag.
Jag vände mig fort om och ställde mig upp och skrek med arg röst att han ska hålla tyst. Då vände sig alla om och stirrade på mig. Jag blev chockad och såg att han också blev lite chockad för han såg mitt ansikte.
- vad gör du bella, sätt dig ner! Sa fröken argt
- oj förlåt. Sa jag och satte mig ner igen. Jag såg att danny skrattade lite tyst men jag slutar att bry mig om honom och inte tänker inte prata längre om han fråga mig. Jag kollar ner och låtsas som ingenting så att ingen ska märka det. Jag kollar på klockan och det är snart rast sen lunch. Ringklockan började ringa så reste jag mig upp och sprang mot fia och frågade om vi kunde gå ut. Vi började gå men då ropade fröken på fia att hon behöver prata med henne nu. jag kan inte säga nåt för hon gick direkt. Jag kollade på fia medans hon gick mot fröken. Sen hörde jag ljud, där satt danny och alla tjejer pratade med honom. Jag kan inte står här och vänta på henne för jag vill inte höra honom och tjejerna som bara skrattade galet. Så gick jag ut från klassrummet utan att säga något eftersom jag inte kunde gå och prata med fia snabbt för då stör jag och då kommer fröken att bli arg. jag lade mig på rygg i gräset och tittade upp på himmlen. Det var mysig och skönt fast ganska tråkigt för om fia var här med mig då är det roligare. Så brukade vi ligga här medans vi snackade en massa och skrattade. Jag tänkte kolla lite på mobilen men mobilen ligger inte i fickan. Jag undrade vart den vara och började leta runt mig sen kom jag på att min mobil ligger i väskan i klassrummet. Jag blev sur. Jag blundar och vilar lite istället för att gå in och hämta den. Det har gått ganska lång tid och fia kanske letade efter mig men jag tror inte det för hon visste ju att jag var här. Hon pratar nog fortfarande med fröken. Jag undrade om det kanske hade hänt nåt med henne. Jag började blir orolig då reste jag mig upp och gick till klassrummet. Jag såg att ingen var där utan bara fröken som sitter där och läser. Fia är inte med fröken och jag undrar vart är hon nu. Jag gick mot fröken för att fråga istället för letar runt.
- fröken? Var är bella?
- jag vet inte men det är snart lunch så jag tror kanske hon är där eller någonstans. Sa fröken
- okej men ni pratade sen gick hon och var hon ensam?
- hon var med danny.
- danny? Sa jag lite chockad
- ja... är det nåt problem?
- ehm.. nää inget.
Jag går medans tänker på varför är hon med danny. Jag såg att fia stod där ensam. Jag går samtidigt som jag ropade på henne och hon vände blicken mot mig och log lite men hon vinkade inte när jag vinkade till henne.
- fia varför står du här och inte är med mig? Undrade jag
- vet men jag var så trött.
- vad är det? Sa jag lite oroligt
- inget.
- men varför är du inte lika glad som vanligt när jag kommer och du verkar konstig. Vad hände? Sa jag med lite hård röst
- jag... ehm... nej.
- va? Jag ser på dig att det är något problem så du måste berätta.
- jag... jag...
- men skynda dig och säg då! Jag kan inte st... jag hann inte säga mer då skrek hon.
- jag är kär i danny!
- va! Men det var ju han som jag berättade om förut om halsbandet. Sa jag surt
- verkligen? Men han är så... jag avbröt snabbt.
- lägg av! Är du verkligen kär i honom men du känner honom inte ens? Jag kollade konstigt på henne.
- jo lite och jag vill verkligen ha honom. Sa hon med lite ledsen röst
- men... okej gör som du vill och tror du att han gillar dig eller har du sagt till?
- tack, jag tror det men nej det har jag inte, jag vet inte hur ska jag säga och är lite nervös. Sa hon och rodnade lite
- eh okej det är bara att säga eller vill du känna honom mer och sen kan du säga?
- nej jag kan inte vänta att säga eller jag vet inte vad jag ska göra.
Jag ser att hon inte är så glad utan bara nervös och ser ledsen ut.
- jag kan hjälpa dig! Sa jag och log
- kan du? Hur då?
Jag tar fias hand och håller medans jag börjar säga.
- ja jag är ju din bästis! Hmm.. om han har tid så kan jag prata med honom?
- jah okej! Men när du pratar med danny så ska du vinka till mig så kommer jag och är med honom. Sa hon och log
- okej. Nickade jag och log.
Det är lunch nu så vi gick till lunchen. Det blev pasta med köttbullar. Hon satte sig ner på stolen och började äta. Jag ställa talriken på bordet sen gick jag för att hämta dricka. Fia brukade inte dricka här för hon gillade inte mjölk eller vatten. Jag stod i kö och såg att danny stod framför. När han hade mjölken i ena handen och tallriken i andra handen så vände han sig fort om med talriken. Det var nära och hans tallrik hade jättemycket ketchup överallt. Jag hämtade glasen och plötsligt började alla skrattade lite åt mig. Jag undrade vad var fel. Jag kollade på mig men ingenting. Jag sträckte armen fort fram och fyller på mjölk sen vände jag mig om och började gå medans alla fortfarande skrattade och stirrade på mig. Jag förstår ingenting. När jag kom till min plats, fia tittade ner medans hon äter och hon kan inte höra mig för hon lyssnar på musik i sin ipod. Jag skakade på fias arm då tar hon av sig hörlurarna medans hon ser upp mot mig.
- ser jag konstigt ut? Frågade jag
- va? Nej jag ser inget.
- men alla stirrade och skrattade lite åt mig?! Sa jag med lite hård röst.
- jag vet verkligen inte varför!
Då slutade jag att bry mig om dom som skrattade åt mig och började äta. När vi var klara, fia började gå först och jag gick bakom henne. Jag hörde att alla fortfarande skrattade åt mig. Jag kände jag behövde gå på toa.
- fia! Ska bara gå på toa så vänta du där.
- okej! Sa hon och vände bort blicken
när jag var klar så tvättade jag händerna och tittade på mig i spegeln. Jag fattade inte jag ju inget fel på mig. men plötsligt…..
så ni vet det att jag....!
kapitel 3 har inte kommit men den kommer upp imorgon lördag! när jag skriver lite kapitel sen paus för att göra nåt som vardag sen fortsätta skriva igen osv osv när den är klar då kommer den upp så ni vet det! ibland så skriva jag hel kapitel på ängång eller skriva lite sen fortsätta igen. jag kommer fortsätta skriva många kapitel nästan varjedag så det är bara klicka in här igen sen! läsa och om du kunde kommentera skulle vara kul och snäll vad du tycker om kapitel och nästa osv, tack! jag förstår att ingen vill kommentera och bara läsa, men inte kul få ingen kommentarer ens :( om du inte har en blogg för du kanske inte kan/vill kommentera då du kan ju bara skriva ditt namn eller anonym gör så du vill men bättre om du vill skriva ditt nam sen skriva nåt i kommentar. så ni vet om du inte visste
