- fia! Ska bara gå på toa så vänta du där.

- okej! Sa hon och vände bort blicken

när jag var klar så tvättade jag händerna och tittade på mig i spegeln. Jag fattade inte jag ju inget fel på mig. men plötsligt…..

---

 

Jag såg nåt när jag vände mig mot dörren. Jag kollade på min bak och såg att jag hade ketchup på min vita jeans. Jag blev väldig chockad för det var därför alla skrattade åt mig och dom trodde att det var mens. Jag försökte ta bort det med papper och vatten men det gick inte. Jag blev irriterad och det var jätte pinsamt och hans fel. Jag håller handen över ketchupfläcken och gick ut från toaletten.

- varför tog det lång tid och vad gör du? Undrade fia och kollade konstigt på mig

- ehm.. för jag fick.... jag vände mig om och visade henne. Hon blev lite häpen.

- oj där såg jag inte ens förut! Hur?

- vi tar det sen, nu måste jag byta för jag kan inte gå såhär.

jag fick låna fias kjol som hon hade i sitt skåp.

- så hur kom ketchupen på dina jeans? frågade fia

- danny! Sa jag med hård röst

- danny? Men det är inte hans fel. sa hon osäkert

- inte...? plötsligt såg jag att danny stod där borta. Jag sprang dit fort och sträckte fram handen på hans axel så att han vände blicken mot mig.

- oh bella?

- eh är du... avbröt han

- fin kjol! Sa danny

- haha nej dummer det är fias. Sa jag

- jaha varför? Undrade han

- eh vad tror du, det är jävla ditt fel att din dumma ketchup kom på mina jeans! Sa jag argt

- verkligen? Det är inte mitt fel för jag visste inte.

- sluta det är iallafall ditt fel! Sa jag högt och gick direkt. Men då tog han snabbt min arm och jag vände mig fort om.

- vad fan gör du, släpp din idiot! Skrek jag. Men han släppte mig inte och jag kännde mig irriterad så jag knuffade honom hårt. Han flög iväg mot marken. Jag blev lite häpen när jag hörde att någon skrek. Det var fia som kom direkt.

- vad håller du på med bella! Sa hon högt medans hon hjälpte honom upp.

Jag gick iväg utan att säga.

- titta där är hon, hörde jag någon viska.

jag såg det var dom som kom. Några tjejer och killar började skrattade över det som hände förut. Dom skrattade fortfarande medan dom gick mot mig och knuffade mig ganska hårt.

- vad gör ni?! knuffa mig inte, det där var ju elakt! Kan ni inte flytta er istället! Skrek jag argt.

dom kollade på varandra och började skrattade. Efter 1 sekund vände dom sig om och började gå iväg och fortfarande skrattade dom. Jag blev så arg och irriterad. Jag kan inte sluta bry mig om dom för det är svårt för att det är inte kul. Min tårar började rinna ner mot kinden så jag vände mig om och sprang iväg. Jag sitter på marken bredvid trädet och gråter mycket. Sen kände att nån slickade på mig. Jag tog bort mina händer och öppnade ögonen. Det var en liten söt ljusbrun hund kom mot mig. Jag sträckte armarna och lyfter försiktig upp hunden för sitta i mitt knä. Jag klappar på hunden och känner mig bättre. Jag log mot hunden. Plötsligt hörde jag nån skrek ett namn. Jag tittar upp, där stod en person och letade efter medans hon ropade. Hon såg orolig ut men sen såg hon mig, då blev hon chockad och glad. Jag undrade vad och hon sprang hit.

- åh Mooki! Sa hon glad medans hon lyfter hunden upp mot sig.

- är det din hund?

- aah och tack så mycket! Sa hon lite högt med stort leende

- det lugnt, din hund är jättesöt och fint namn, sa jag och log mot båda

- tack! Har du också en hund?

- nää men jag har velat ha en hund men jag vet inte om jag få.

- synd då du kanske få senare eller när du bli stor.

- kanske. Vad heter du föresten? Sa jag nyfiken

- anna!

- jag heter bella! Sa jag och ställde mig upp. Hon sträckte fram handen mot mig

- trevlig att träffa dig bella, som räddade min hund! Sa hon medans vi skakade hand.

- ja verkligen! Sa jag och släppte handen.

- vill du träffa mig igen? Frågade anna

- visst!

Hon ställde ner hunden på marken och satte på halsbanden runt halsen. Sen sträckte hon fram handen mot mig och jag sträckte fram handen och håller mookis koppel. Anna tog fram papper och penna för att skriva sitt nummer. Sen byter vi, jag gav kopplet till henne och hon gav mig pappret.

- så nu har du fått mitt nummer så vi kan ses någon gång eller prata i telefonen eller smsa, sa hon och log

- okej, nickade jag

Efter skolan så behöver jag säga en sak till fia.

- fia, jag vill bara hem direkt.

- jag följer med.

- nej

- varför? undrade hon

- alltså jag orkar bara inte!

- men du sa ju att vi skulle...

- jag vet men nu känner mig trött och vill vara ifred.

- okej då få jag vara med danny istället. Sa hon medans hon tittade bort från mig.

- men vi kan smsa och prata sen, sa jag glad och hon vände blicken mot mig

- mm ok hejdå.

Vi log mot varandra och kramades. sen gick jag samtidigt som jag vinkade åt henne och fia vinkade också. jag går en liten bit och stannar för att ta upp mobilen och ringa pappa men han är upptagen så jag ringer mamma. Som tur var så svarade hon

- mamma kan du hämta mig för jag orkar inte gå hem?

- okej men vänta lite. Efter 10 sekunder började hon svara.

- tyvärr kan jag inte men du kan ta bussen.

- okej då hejdå. Sa jag lite sur

- vi ses när jag kommer hem då har jag en nyhet som jag behöver berätta för dig. Hejdå!

- men ma...? mamma bara la på direkt. Plötsligt ser jag att bussen är redan där, jag skyndar mig medans jag vinkar åt bussen att väntar på mig så bussen inte åker iväg. Jag vill inte missa. Men jag hann så jag hoppar in och jag sätter mig längst bak.

---

vad tycks om kapitel 4? kommentera för nästa kapitel!