bella - kapitel 8

Jag satte mig ner på en bänk och suckade. Jag hade suttit här 5 minuter och jag tänkte resa mig upp.

- titta! Hörde jag med högt röst.


 

Jag vände mig snabbt och ställde mig upp.

- vad tycker du?

- vart fan har du varit!? skrek jag med hård arg röst

- shoppat?

- men jag har fan letat efter dig och du svarade inte ens i mobilen! med hård arg röst

- förlåt men jag orkade inte vänta på dig och mobilens batterier tog slut.

- du kan inte bara gå iväg sådär och du skulle kunna sagt det innan du shoppade!

- vet, det var dumt men jag ska inte göra sådär igen. Hon sträckte fram båda armarna.

- lovar?! Du fattar inte hur orolig jag var för dig, Fia! Samtidigt sträckte jag fram armarna och kramade henne.

- jag lovar Bella. Sen släppte vi varandra och log

- så vad tycker du om den här? frågade hon och log

hon har hittat en snygg klänning som hon har på sig nu.

- den var verkligen snygg! Sen tänkte jag visa min blus för henne. Jag tog upp min vita söta blus från påsen.

- åh vilken söt blus! Vad kostade den?

- typ 199 kr, sa jag samtidigt som jag stoppade blusen i påsen igen.

- okej, den här klänningen kostade runt 700 kr.

jag vände snabbt blicken mot henne.

- 700 oh gud! sa jag högt och förvånat

- men jag älskar den.

- okej men ska du verkligen gå sådär när vi ska på Grönan?

- jaa.

- tänk om den går sönder när det händer nåt på Grönan och den är väldigt dyrt, sa jag oroligt

- Bella, det är okej men hur mycket är klockan nu?

Jag tar fram mobilen och tittar på klockan.

- shit, snart 4!

Vi blev häpna så vi börjar gå mot tunnelbanan. Tåget kommer snart så vi sätter oss på bänken och väntar. Jag kollar lite på instagram på mobilen.

- kolla, Bella, viskade Fia till mig. Jag vände blicken mot Fia. Hon sträckte fram och pekar för att visa på någon. Jag såg att där stod en töntig kille som petar i näsan och sen kliar i håret.

- fyfan vad äckligt och så galet ful han är. Skrattade hon tyst

- säg inte så, viskade jag till henne

- vadå? Hon kan inte låta bli att skratta

- det var ju elak sagt, man ska inte skratta skit åt nån bakom ryggen. Du ska fan inte bry dig om honom.

- jag vet men...

jag vet vad hon menar men jag kan inte heller tycka som Fia. Jag vill inte göra så och jag skrattar tyst mig själv så Fia inte märka mig om hon tror att jag tycker samma sak. Tunnelbanan kom och Fia slutade att skratta. Vi ställde oss upp, sen hoppade vi in i vagnen och satte oss ner. Tåget börjar köra och plötsligt kom den töntiga killen igen och sätter sig bredvid oss. Eftersom det är mycket folk här så finns det en plats kvar som han kan ta.

- åh fan varför ska det hända just oss. Den töntige är äcklig och han luktar jävla illa, hörde jag Fia viskade för sig själv.

Hon knuffar mig på armen.

- vad gör du?

- vi går, jag vill inte sitta här och kan inte andas.

Jag höll med henne så vi ställde oss upp och gick försiktigt framåt i vagnen. Folken fick flytta sig lite.

- där finns två platsen lediga, pekade hon men vi hann inte dit för det var andra som stod närmare och dom tog först de lediga platserna. Fia suckade för hon gillade inte att stå när alla lutade sig mot henne när tåget skakade. Jag bryr mig inte om det, det är inte så farlig. Tunnelbanan stannade där vi skulle gå. Vi försöker skynda oss att hoppa ut från vagnen. Nu har vi äntligen hoppat ut.

- gud vad jobbigt med folk som inte flyttar sig, sa Fia irriterat.

- kolla som ditt hår ser ut, sa jag och pekade

- jag? Jag nickade och hon tog snabbt fram en liten spegel

- fan, mitt hår!

- jag hjälper dig och fixa, sa jag och log

hon tog fram borste och gav till mig. Efter 8 minuter sa jag:

- så klart! Hon kollar sin spegel igen.

- tack Bella! sen stoppade hon ner borste och spegel.

Plötsligt ringer min mobil, jag kollar på den

- vem? Undrade Fia

- Danny.

- Danny! Skrek hon chockad samtidigt som jag tryckte på knappen för att svara. Fia stod jättenära mig för att höra vad Danny sa.

- hej jag står och väntar så jag undrar om du eller ni kommer?

- j... avbröt Fia som snabbt tog min mobil och svarade istället.

- hej Danny, ja vi är framme snart! Sa hon med stort glatt leende

- ehm hej... Fia. Okej bra så vi ses snart.

- vänta!

- ehokej vad?

- varför ringer du inte mig istället för Bella?

- alltså...

- va? Varför är du tyst, säg?

- ehm jag visste inte att du ska gå med Bella.

- jag är ju Bellas bästis, vem annars!

När Fia pratat klart med honom så gav hon mobilen tillbaka till mig. Jag sträckte fram handen och tog mobilen, sen stoppade jag den i fickan. Nu ska vi till bussen mot Grönan. Vi såg där att bussen precis kom och stannade. Vi skyndar dit och hoppar in. Fia letar vart vi ska sitta medans jag följer efter. Hon vill sitta där borta i mitten så vi satte oss där. Bussen stannar och vi ska inte gå av men nästa ska vi.

- varför åker inte bussen snart, undrade hon. Jag vänder blicken och ser att där står en liten flicka med glass i handen. Hennes mamma sträckte fram biljetter sen hörde jag att busschauffören sa:

- ursäkta, men man få inte äta glass i bussen.

- gumman hörde du det?

- jag måste få äta upp den! Sa den lilla flickan.

Då hörde jag någon som sa:

- herregud, där står en massa i kö som måste vänta tills hon har ätit upp glassen!

- ja alltså jag m...

Jag vill fan inte höra dom mer så jag slutar bry mig om dom.


Kommentarer
Postat av: Moa

Hahaha meeeeer!! Lääängtaar<3

2012-06-15 @ 22:27:01
Postat av: alva

jättebra kapitel! kan vi göra ett länkbyte? ;)

2012-06-17 @ 21:12:05
URL: http://novellbloggeen.blogg.se/

noveller by: lovisa (lovisaholmstrom.blogg.se)


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0