bussen stannar och jag går av och går en liten bit till skolan. plötsligt kom en tjej fram till mig och frågade om.....

---

jag har sett en svart katt.

- "nej det har jag inte sett."

- "okej men tack ändå"

så gick hon iväg. när jag fortsätter att gå ser jag att där står en kille. plötsligt så vänder han sig om och kollar på mig. jag undra varför han är så tyst och strirrar på mig länge. jag börjar känna mig jättenervös så jag springer iväg utan att säga. men när jag kom fram till skolan så gick jag in

***

alla eleverna sitter och stirrar på mig, jag står och berättar lite om mig.

- "jag heter Sambella, jag har flyttat hit från Ljungby. jag hoppas att jag ska trivas här i den nya skolan."

när jag var klar sa fröken att jag ska sitta där borta bredvid Jon. det var han som jag såg i morse. jag sitter på min nya plats bredvid Jon. han är helt tyst och läser en tjock bok. sedan när klockan blev 11 kom en tjej, Linnea fram till mig och frågade om vi kunde äta lunch tillsammans. jag sa "ja" så vi gick ut och satte oss att äta och prata. Linnea pratade med mig hela tiden medans jag äter och lyssnar. nu är Linnea min vän. efter skolan så frågade Linnea mig

- "Sambella jag ska ha en fest hemma hos mig på fredag kl 19.00. mina vänners kommer och så undra jag om du vill också komma?

- "ja det vill jag verkligen!"


***

jag sitter på stranden och tittar på solen som lyser över havet, för det är så vackert. sen kom Jon fram till mig och jag undrade vad gör han här. då säger han

- "hej brukar du sitta här på stranden?"

- "ja ofta, gör du också?"

- "ibland alltså när jag har tråkig så bruka jag gå hit."

vi pratar länge med varandra. till slut frågar han om jag vill gå tillsammans med honom till skolan. då blev jag jättehäpen och visste inte vad jag skulle säga. så jag sa "ja" tyst, han hörde inte riktigt vad jag sa då säger jag "JA" högt. då blev han häpen och jag blev också häpen och jag blir röd i anisktet när jag såg hans ögonen så vänder jag mig fort om så att han inte kan kolla på mig, jag känner plötsligt att mitt hjärta slår fort. jag håller nog på att bli kär i Jon. jag kan inte fatta varför jag plötsligt blir kär i Jon. jag kan inte säga till honom att... nej jag blir jättenervös.

***
nu är jag och Jon påväg till skolan. vi går, jag är helt tyst med en liten rodnad i ansiktet. jag tror att jag inte kommer att våga säga..... jag undrar vad han tänker och jag vet faktiskt inte om han kommer tycka om mig. Jon pratar inte medans vi går mot skolan. han bara vislar. efter några minuter så börjar Jon prata.

- "sambella?"

- "ja?"

- "jag har en fråga och jag vet inte hur jag ska säga men jag tänker säga nu iallafall, det är så att jag….....


vad tycks om kapitel 2? vill ni ha mer? kom igen, KOMMENTERA då!